"Tack"
Visst, man kan tycka med tanke på din personlighet att det skall ses som en ära när du offrar din enorma stolthet och faktiskt ber om något, speciellt när du ber mig, med tanke på allt, men efter att ha sett inlägget du skrev, ser jag det inte längre som att du bad mig om en tjänst, det kändes, utan snarare som ett krav, som att du tar för givet att JAG alltid ska ställa upp på dig trots att du inte direkt ställt upp på mig, varken före, under eller efter. Så nej, det är inte längre en ära att hjälpa dig. Även om jag konstigt nog mer än gärna gör det.
Trots att jag, som alltid, svarade "Ja men det är klart jag hjälper dig!" har du mage att otacksamt prata ner mig offentligt, framför alla. Varför? Jo för jag bad dig om något tillbaks. "Ta min hand NU annars kan jag inte hjälpa dig". Det hade tagit 5 minuter, och hängandes vid kanten borde valet varit självklart, men för att ta min hand var du tvungen att släppa det du hade i andra handen, din svaghet, enligt mig, men du såg annorlunda på situationen.
Att offra något, så litet, för att få något, som du själv sa, mycket viktigt tillbaks var alltså inte lika självklart.
"Kanske bör DU se det som en ära att JAG ville hjälpa dig, trots att jag lever ett liv fyllt av press, stress, oro och ångest. Både fysiskt, psykiskt och ekonomiskt. Trots att jag sen länge tröttnat på att hjälpa människor, ville jag ändå hjälpa dig."
Tack Ibadete. För att du bad just mig om hjälp.
Dejavú
Ett förhållande som sakta men säkert kvävde dig?
Kämpade du för att hålla elden vid liv, tveksam på om du borde fortsätta kriga när tjejen/killen plötsligt bestämmer sig för att sluta kämpa, gör slut, och försvinner, som en vindpust, som ett eko där skrattet från era lyckliga tider är det enda du hör på kvällarna varje gång du stänger ögonen?
Du står där chockad, utan stolthet, med en frustration så stark att du bara måste ha tillbaks personen, en frustration så stark att allt det dåliga hos personen raderas och det enda du minns är ömma smekningar och långa nätter på balkongen där två personers erfarenheter berättades om och om och om igen...
Visst känner du igen dig? Vi har i princip alla varit där någon gång, och har vi inte varit där kommer vi snart vakna upp mitt i skiten... En vis person sa till mig att kärlek är samma sak som ångest, med en hårfin skillnad, tyvärr tar det år innan vi lär oss denna minimala skillnad och vissa av oss fastnar i ångesten i tron om att det är kärlek vi upplever.
Ovetskapen om skillnaden är det som dödar oss, eller rättare sagt, lurar oss att tro saker som inte stämmer, leder våra hjärtan in i känslor som vi egentligen inte känner, som vi egentligen aldrig kännt. Så fort linan är på väg att gå av gör vi vårat yttersta för att hålla kvar fisken på tråden trots att vi redan vet att linan kommer gå sönder förr eller senare, det vi egentligen borde göra är att släppa taget, åka hem, och skaffa en starkare lina inför nästa resa, en lina som håller för livet..
Vara vänner?
Som om inte frustrationen vore nog. Stoltheten har brytits ner och du står ensamm kvar på perrongen, du går mot ett tomt hem, med fötterna släpandes efter dig i blod och tårar. ni har kämpat, krigat, och offrat utan att vinna ens ett värdigt avslut. Ni har blivit halshuggna, benen har kapats och ni är trötta på livets ångestfyllda överraskningar. Du säger till dig själv "Aldrig mer....!".
Men tiden går, och myten om att passerade timmar läker t.o.m dom djupaste såren börjar visa sig även hos dig. När du väl etablerat dig igen, rest dig från leran och skakat av dig ångesten som en gång begravde dig kommer verkligheten än en gång ifatt dig, en ny överraskning, mobilen ringer, ett nummer som sen länge raderats ur telefonkatalogen men som för evigt etsats in i erat minne lyser i displayen. Ni vill inte svara, men i nio av tio fall gör ni det ändå, ni vet vilken risk ni tar, ni vet att ni har mest att förlora men nyfikenheten och oavslutade funderingar får er att svara ändå, i hopp om svar ni aldrig fått.
"Hej........."
På en sekund släcks lampan igen och allt blir svart. Du känner dig vilsen och vet inte längre vad som är upp och ner. Något droppar ner på dina kläder, blod? De sår du trodde hade läkt så fint har rivits upp igen. Du borde aldrig svarat. Det visste du. Men ändå var du tvungen....
Du har härmed officiellt blivit krönt till "Energitanken". Ett verktyg som gjorts för att slitas ut, kastas bort och glömmas, tills det nån dag behövs igen. Du lämnas sen återigen tom, kall, och övergiven. Dejavú.
Efter dåligt sex - Ljuuug!
Visst har vi alla någon gång haft riktigt dåligt sex där tjejen mest ligger som en mask under hela samlaget med en min och en utstrålning som bara skriker osäkerhet? Och visst har vi alla fått frågan nån gång efter en sådan sexakt: "Var det okej?"
Visst har vi någon gång själva kännt att vi presterat skit under ett samlag men trots det har vår ångestfyllda nyfikenhet tvingat oss att ställa samma fråga till bruden, även om vi innerst inne inte vill få sanningen bekräftad: "Var det okej?"
Vad bör man säga i en sådan situation? Ärlighet sägs ju vara en av de viktigaste grundstenarna i ett förhållande, eller rättare sagt, i relationer över huvudtaget, men i vissa stunder bör man kanske undvika sanningen? Resultatet av att svara "Du var ärligt talat riktigt jävla dålig idag gumman" eller få svaret "Du var ärligt talat riktigt jävla dålig idag gubben" kommer ju i själva verket bara leda till mer ångest och osäkerhet nästa gång man har sex, och för att följa mönstret, fler oönskade sanningar, vilket i sin tur resulterar i ännu sämre sex, OCH, slutligen går man skilda vägar.
- Men... Jag var ju bara ärlig mot dig älskling..!? Man ska ju alltid vara ärlig mot varandra! Var det inte så vi sa...!? :´(
Risken är alltså ganska stor att man sabbar sitt sexlliv, sin självkänsla och sitt förhållande totalt om man alltid kräver ärlighet av varandra, baserat på ett dåligt samlag kan familjelivet alltså raseras!
Det hela blir i slutändan till en stor ond cirkel. Väl inne i den onda cirkeln är det svårt att ta sig ur, som kille kan man rent ut sagt bli impotent för ett bra tag framöver. Been there, done that, och om inte du gör slut först lär bruden göra det förr eller senare med motiveringen: "Vi funkar inte ihop längre". Det hon i själva verket vill säga är "Jag behöver en kille med stake i sig, någon som kan tillfredsställa mina behov!" Säga vad dom vill, alla brudar vill ha någon som kan tillfredsställa deras sexuella behov! med något undantag här och där givetvis.
Vi killar är inte annorlunda, vi har bara andra sätt att lösa problemet på, istället för att göra slut med vår största trygghet flörtar vi hejvilt i hemlighet, i jakt på någon som kan hjälpa oss tömma behållaren för att sedan låtsas som ingenting och vackert säga till våra flickor "Det är okej, vi behöver inte ha sex, det är oviktigt för mig". Givetvis finns det även här vissa undantag men rent instinktivt är detta ett beteende som ni brudar ständigt stöter på = män är svin, nej, vi behöver bara någon som kan tillfredsställa våra behov. Självklart finns det dom som inte kan hålla sig till en = svin, och självklart finns det dom som klarar av att gå emot sin instinkt och finner ro framför datorn eller en bra "film" istället.
För att sammanställa det hela vill jag bara säga en sak, ÄR DU TILLSAMMANS MED MIG OCH JAG PRESTERAR DÅLIGT I SÄNGEN EN NATT -----> LJUUUUG FÖR ALLT DU ÄR VÄRD!!! MEN GÖR DET TROVÄRDIGT SÅ ATT JAG OMÖJLIGT KAN TVIVLA PÅ DITT SVAR! TÄNK PÅ ATT JAG OFTAST REDAN TVIVLAR OM JAG FRÅGAR ANNARS HADE JAG INTE FRÅGAT!
Om du inte vill riskera att det hela tar slut vill säga? för vad är det nu man säger .. ?
"Ärlighet varar längst"
Hmm, i vissa fall, tillochmed längre än förhållandet. XD
//Mvh. Robin Dole Pettersson
Adrenaline Fighters MMA - Terminsstart 3:e Augusti!
Adrenaline Fighters MMA
Ett år har gått sen Adrenaline Fighters MMA startade i gymnastikens hus och under årets lopp har vi tillsammans presterat 4 Guld, 2 Silver (1 på herrsidan, 1 på damsidan) och 1 Brons samt ett antal vunna matcher i Submission Wrestling, ett par prestigefyllda thaiboxningsmatcher runtom i landet och en tung vinst i proffessionell MMA på galan "The Zone" som hölls i Lisebergshallen tidigare i år (galan visades även på tv4 Sport).
Härnäst ser vi fram emot ett antal shootfighting matcher i Göteborg samt en proffsmatch i MMA i Danmark nu i slutet av september.
Ny termin!
Den tredje augusti drar alltså en ny termin igång på klubben och 40 platser finns tillgängliga i höstens nybörjargrupp (tidigare medlemmar har kvar sin plats men går över till "fortsättare"). Som tidigare år kommer vi köra "först till kvarn" vilket innebär att de 40 som betalar först får en plats i den nya gruppen och med tanke på det enorma intresset gäller det att vara snabb i starten om man redan nu vet att MMA är just sporten för dig!
Nytt för i år är att förra nybörjargruppen kommer slås ihop med tidigare fortsättargrupp för att öka möjligheterna för båda grupperna att utvecklas, söndagarna kommer heller inte längre enbart bestå av friträning utan delas in i följande: Gemensam uppvärmning --> friträning --> gemensam sparring --> samt gemensam fys som avslut, detta för att alla ska få ut så mycket som möjligt av träningen. Mer detaljerad info får ni på första träningen (Måndag, 3e augusti).
Instruktörer
Huvudinstruktörer på klubben är kusinerna Robin Pettersson och Jesper Andersson som båda har tränat och tävlat inom både Thaiboxning (Muay Thai) Submission Wrestling (S/W) och MMA (Mixed Martial Arts) samtliga med stor framgång.
Under året som gått har vi som instruktörer tillsammans med medlemmarna lyckats ta fram ett stabilt koncept för att kunna erbjuda så konkurrenskraftig och effektiv träning som möjligt, ett koncept som bland annat placerat oss som tredje bästa klubb i landet på en stor S/W turnering som hölls i Göteborg. Inför höstterminen har vi förbättrat vårat upplägg ännu ett steg och med tanke på tidigare resultat vet vi att kommande termin kommer bli grym! 
Om jag vill tävla?
Känner du att du vill satsa på sporten har du möjlighet att tävla inom både Submission Wrestling, Boxning, Thaiboxning, Shootfighting och MMA runtomkring hela landet, när du etablerat lite erfarenhet kommer du även kunna tävla utomlands.
Adrenaline FIghters MMA är medlemmar i både Budo & Kampsportsförbundet, Svenska Muay-Thai förbundet, MMA förbundet, Shootfightingförbundet och kommer snart även ingå medlemskap i Svenska Boxningsförbundet. Samtliga medlemmar är därigenom försäkrade både under träning och tävling och allt ingår i medlemsavgiften.
Tävlingsmöjligheterna är alltså många och stora men även om' du bara vill träna hårt är du ett tillskott till klubben!
Medlemsavgift?
Medlemsavgiften är 1500kr/termin och betalas kontant på träningen tills platserna är fyllda (först till kvarn).
Vad ska jag ha på första träningen?
Intresseanmälan?
Tidigare under terminen har vi haft lite problem med våran mailserver vilket har gjort det svårt för oss att svara på intresseanmälningar och mail, om du har fått det här mailet betyder det att du redan gjort en intresseanmälan och inte behöver göra en ny, har du vänner som vill börja och ännu inte gjort en intresseanmälan bör du säga till dom att gå in på hemsidan och fylla i en snarast, en intresseanmälan är inget annat än ett visat intresse för att börja på klubben och ett bra sätt för oss att föra statistik och erhålla kontaktuppgifter från våra kommande medlemmar.
Framtidsplaner
Adrenaline Fighters MMA satsar på att växa och utvecklas hela tiden och som du kanske hört söker vi en ny lokal på minst 500 kvadratmeter för att effektivisera vår träning. Med en hel del tålamod och envishet är vi nu inte långt från vårat mål och fler nyheter om detta kommer inom kort för er som blir medlemmar.
Mvh Robin Pettersson & Jesper Andersson, Adrenaline Fighters MMA
Dole, artistnamnet?
Har kikat runt lite på Youtube trots att mitt jävla internet har fått nedsänkt hastighet på grund av att gränsen på 5 gigabit sen länge överstigits. Köp inte Telias mobila bredband! - Missnöjd kund.
Hur som helst, jag råkade trilla förbi en gammal filminspelning på youtube som gjordes på återträffen med min gamla klass från grundskolan, fan va det satte spin på mina tankar, det var nämligen i grundskolan hela grejjen med "Dole" fick fart. Jag och några polare lattjade en massa inom musiken och av nån jävla anledning började vi skriva en låt om fruktföretaget "Dole" och deras bananer. Dolebananer. Yes, så ni kan lika gärna dumpa alla funderingar om hur namnet Dole kom till, videon nedan är en liten replay på vad som en gång i tiden blev en småstadshit och som samtidigt gjorde att alla i trakten började kalla mig för "Dole", detta är bara ett fylleframträdande och sammantaget var det femte gången Doles hördes på scen, första uppträdandet gjordes 5 år tidigare på en skolkonsert i 9an uppklädda i egentryckta Dole-tröjor och gula byxor tillsammans med en neger liggandes längst fram på scen med några klasar bananer som han svingade ut över publiken i slutsekunderna av låten, Frantyesco, en snubbe som fortfarande glider förbi och delar en bärs med mig i pauserna.
Efter vårt första uppträdande med låten "En Dole" gavs jag och grabbarna möjlighet att spela in skiten plus tre andra låtar vi skrev i en instrumentstudio. Vi döpte skivan till "Doles - Det Kan Inte Bli Värre" och den innehöll hittarna...:
- En Dole
- En Dole Dag
- James Drummond Dole
- Fjärde Låten
Alla fyra låtar handlade på nåt sätt som Dolebananer och glädjen det gav oss :)
Omg! Unga och dumma kanske men glada som fan var vi! Skivan trycktes upp i 100 ex som vi sålde för en hundring styck och alla tog slut efter bara en vecka, med skivomslag och allt, även om det såg förjävligt ut! X)
Succen fortsatte ett tag efter skivsläppet och vi ombads uppträda tre gånger till efter första framträdandet. En gång på nians skolbal, en gång på en idrottsgala i stan och slutligen en gång till på en allsång med hela 3000 pers i publiken! Tillsammans med Ingvar Oldsberg i ledningen (den käcka gubben från "på spåret") gungade pensionärerna i takt till min skräniga stämma.
Efter det bestämde vi oss för att lägga gruppen på hyllan för att kasta oss in i gymnasiet, de andra grabbarna blev kvar i Alingsås medan jag, Dole, drog in till GBG för att fortsätta med musiken i form av svensk hiphop tillsammans med Gary (Lautaro).
=
Jag Blöder Kärlek.
//Dole
Kärlekslöftet - det enda man får bryta
Från våra föräldrar, lärare och samhället i övrigt lär vi oss att kopiera och se fördelarna i att behärska livets koder och oskrivna regler för att kunna passa in. Man ska vara ärlig, trevlig, generös och artig men det viktigaste av allt: "Man ska gå att lita på. Det man lovar ska man hålla. Lova inget om du inte kan hålla det."
Min pappa var stenhård. Och fortfarande sitter det i ryggraden, inkilat mellan kotorna, stabilt och fast. I mig som i de allra flesta. Att hålla löften är en av de regler som får oss att funka bättre socialt, så är det bara, för vem vill vara en svikare?
Har jag lovat att hjälpa nån att flytta så har jag inget annat val än att bita ihop och bära kartonger och soffor tills knogarna blöder. Kanske ångrar man sitt löfte, men det gäller och står fast. "Ett löfte är ett löfte".
Men ... det finns ett fruktansvärt, obevekligt undantag. Plötsligt gäller inga koder längre, det råder total anarki och diktatur. Jag pratar om det största, det viktigaste vi har
i livet: kärlek. "Jag är din för evigt, jag kommer alltid älska dig, alltid finnas här, för alltid. Du är den rätte, den enda, den jag vill leva och bli gammal med. Jag lovar. Jag lovar (kanske till och med) inför Gud i nöd och lust."
I dina allra största, viktigaste relationer är löftena helt betydelselösa och tomma. Plötsligt gäller inga garantier. När andra löften bryts har man rätt att säga: "Men du lovade ju, du sa att du skulle ... jag räknade med dig." Man kan kompromissa och gå halva vägen. Försöka komma överens. Hitta lösningar.
Men när det kommer till kärlek och känslor så existerar inga halvalternativ, vi är som frusna höstlöv för vinden. Det spelar ingen roll att man planerat hela sina liv ihop, att man lärt känna föräldrar och syskon, att man köpt en skrivare tillsammans på rean så sent som i förra veckan. Det är bara av, över och ut. Slut. Definitivt och utan återvändo.
Den man litade mest på, den som tills alldeles nyss var ens hela liv, dag och natt, innanför och utanpå. Den som lovade. Lovade på söta lappar,
i mejl, på födelsedagskort, i brev och i ord om och om och om igen. "Jag är din och du är min. Vi är varandras allt. Du känner mig bättre än någon annan, jag öppnar mig för dig. Du är mitt liv."
Med en enda mening bryts löftet, alla löften: "Jag vill inte mer, det är slut." Du är maktlös i din avgrund av sorg och svek. Dagen efter ska VI inte finnas, inte minnas, inte prata, inte ringa. Det är som en död. Vi finns inte för varann. Glömma, gräva ner och gå vidare. Ilskan, sveket, man vill skrika rakt ut, men vad hjälper det? Löftet betyder inget, det är tomt.
Vad är det då som gör att vi ändå åter kastar oss handlöst
i kärlekens lömska käft och inte kan värja oss? Att vi gör om det gång på gång? Vår hopplösa tro på kärleken? Det är samtidigt så fint, vi är som små korkade föl som springer rakt in i elstängslet om och om igen. Allt för en stunds bekräftelse, ömhet och lycka. Och vi lovar och lovar igen och igen, det är ganska vackert mitt i tårarna egentligen.
kitty jutbring - krönika aftonbladet
Tänk om...
- Tänk om jag inte hade köpt godis för pengarna.
- Tänk om jag bara hade lyssnat på mamma.
- Tänk om....
Det största "tänk om.." är nog ändå tanken som passerar oss tiden efter ett känslomässigt tungt förhållande, "tänk om vi hade varit tillsammans nu.." så många gånger man tänkt den tanken, funderat över hur livet hade sett ut om man löst de problem som kämpade emot förhållandet. Gång på gång ger man allt och gång på gång blir man besviken, klart man tänker "tänk om.." det är OUNDVIKLIGT. Lika oundvikligt är det att tanken inte leder någonstans mer än till en känsla av ensamhet och ångest.
Är jag deprimerad?
Haha, kanske låter så men absolut inte, jag kör mitt race och fortsätter sakta men säkert framåt med vetskapen om att allt har sin tid. Min tid är NU, vår tid kommer längre fram.
Skriver ändå den här bloggen av samma anledning som jag skriver låtar, har ett antal tankar jag ändå vill få ur mig och bästa sättet att rensa sin själ är att skriva ner skiten, hur simpelt det än må va, man mår bättre av att skriva:
- Tänk om vi hade träffats tidigare
- Tänk om vi hade varit på riktigt
- Tänk om du aldrig hade flyttat
- Tänk om du varit modigare
- Tänk om du faktiskt var du
- Tänk om du aldrig hade lämnat mig
- Tänk om vi hade bott tillsammans nu
- Tänk om du hade haft mod nog att prata med mig då
- Tänk om vi hade löst våra problem
- Tänk om känslan aldrig försvinner
- Tänk om vi var menade för varandra
- Tänk om du hade kunnat älska mig för mig
- Tänk om jag hade varit lite hårdare
- Tänk om vi aldrig hade träffats
- Tänk om vi aldrig hittar någon annan att prata om allt med
- Tänk om du ångrar dig?
I tankens hetta upptäckte jag en detalj som förändrade mina deprimerande tankar till något jävligt positivt:
- Tänk om det inte hade tagit slut?
Vem hade jag varit? Vart hade jag bott? Hade jag haft min klubb? Hade jag haft ett jobb jag trivts med så som jag trivs med mitt nuvarande? Hade jag varit så här lycklig? Hade jag varit stolt över mina bedrifter? Hade jag följt min dröm? Hade jag varit olycklig? Hade jag fortfarande varit kär?
Tänk om min första stora kärlek aldrig hade lämnat mig? Då hade jag aldrig skrivit låten "Jag Blöder Kärlek" som på kort tid ändå blev lite av en populäris bland ett antal ungdomar i landet.
Slutsatsen av mina tankar är att "tänk om" bara är en illusion i jakt på lösningar av problem som alltid kommer jaga en, hade något av mina tidigare förhållanden hållt hade jag troligtvis tänkt "tänk om jag var singel?" Ironiskt? Ohja! Livet är ett spel där varje val vi gör leder till ett resultat som i slutändan ändå aldrig kommer göra oss till fullo nöjda. Vi blir aldrig nöjda, så nöj dig med det du har! Imorgon har du något annat.
Ensam, en känsla som kan vara både på gott och ont, den här låten skrev jag kort efter "Jag Blöder Kärlek" och är nog fan bland det ärligaste jag skrivit...
Tänk om.....
//Dole
- Alla svar finns inom dig..
Att bearbeta ensamheten.
-Varför i helvete berättar idioten det för oss?
Troligtvis något som många kommer tänka när dom först läser bloggen, svaret är lätt, jag skrivet till mig själv i framtid, dåtid och nutid. Skriver för att påminna mig själv om vad jag har och varför jag kan betrakta mig själv som jävligt lyckligt lottad. Eller i vissa personers ögon, jävligt begåvad. Jag har tagit mer än ett steg mot att nå mitt livs största dröm och borde i dagsläget njuta av varje vaken sekund, MEN, allt för ofta glömmer man uppskatta det man har och precis som alla andra vrider jag mig av ångest vissa dagar utan någon som helst anledning. Ingen är ett undantag.
- Idag äger jag ett radhus i ett sjukt mysigt bostadsområde i utkanten av Alingsås.
- Jag har grundat och driver en MMA-Förening tillsammans med min kusin Jesper Andersson.
- Jag jobbar som säljcoach på en webbyrå.
- I dagarna drar jag igång en enorm webshop vid namn "http://www.mmagrossisten.se/" som mycket troligt kommer driva in en jävla massa pengar om jag lägger ner tillräckligt med tid på den.
- Efter sommaren öppnar jag en butik tillsammans med en nära vän inne i Göteborg.
- Jag har även skrivit en del låtar, bland annat är det jag som gjort "Jag Blöder Kärlek" (bildspelet nedan har en annan liten dam gjort)
Men, som jag skrev tidigare, jag är inget undantag för ångesten.
Här är en låt som kanske kan sätta ord på den ångest vi alla drabbas av emellanåt, oavsett hur mycket man lyckats med i livet, oberoende på hur mycket man har på banken, en ångest som skiter fullständigt i olika titlar och märkeskläder. En ångest jag känt av idag. Ensamhet.
The Script - Breakeven
I'm still alive but I'm barely breathing
Just praying to a God that I don't believe in
'Cause I got time while she got freedom
'Cause when a heart breaks
No! It don't break even!
Kanske kommer vissa ta den här bloggen som en jävla skrytblogg, tolka det hur fan ni vill, det här är mina tankar, mina känslor, min ångest och min lycka.
Med Vänliga Hälsningar.
Robin Pettersson, Manager Adrenaline Fighters
Robin Pettersson, Säljcoach Nordic Ace
Robin Pettersson, Manager MMAGrossisten.se
Robin Pettersson, Butiksägare
Robin Pettersson, Låtskrivare
Robin Pettersson, Radhusägare
